Vi fortsätter vår spännande resa om varuautomaternas utveckling. År 1901 lanserades Sveriges allra första automatrestaurang och den var inspirerad av Hamburg och Oslo. Dessa automatrestauranger hade enkel inredning där automaterna stod längs med en vägg och i varufacken fanns enklare rätter samt kranar till kaffe, pilsner eller någon annan dryck. Dessa kranar som sköttes automatiskt öppnades när man lagt i rätt summa pengar. Personalen som jobbade här fick ständigt fylla på nya varor då varurestaurangerna var mycket populära. I mitten på 1920-talet ombildades dessa restauranger till ölhak istället. Men varuautomaterna utvecklades, och i södra Sverige köpte handlare automater från Danmark – Från företagen Søren Wistoft och Wittenborg. De spred sig snabbt över hela Sverige och flera importfirmor lanserades. En svensk tillverkning startades i mitten på 1920-talet.

Under 1930-talets sista år fanns det omkring 8 000 automater och varorna hade ett värde på tolv miljoner kronor. Det var då mest frukt och godis som såldes på detta sätt. Cigaretter kunde man köpa först efter andra världskriget.

Varuautomaternas guldålder

Under 1950-talet blomstrade varuautomaterna. Det var efter snabbköpens genombrott på 1940-talet, då även självbetjäning blev ett nytt sätt att handla på. I och med snabbköpens ankomst förändrades innehållet i automaterna. Det blev nu vanligare med konserver, kaffe och kex, även ett slags vickningspaket. Automater för kylvaror tillverkades under 1950-talet, och då kunde man även köpa ost, mjölk och liknande varor. Den största automaten sattes upp av Bror Andersson, som hade en ICA-butik vid Skanstull, Stockholm. När det blev möjligt att köpa cigaretter, strumpbyxor och bindor för damer, som även kondomautomaterna lanserades. Numera kunde automaterna också ge tillbaka växelpengar, något som hittills varit omöjligt

Varuautomaternas förfall

I slutet på 1960-talet började automaterna se sitt slut. Cigaretterna hade stigit i pris och i och med det behövdes ett nytt växlingssystem anordnas. Även nu när narkotikan bland ungdomar ökat, blev skadegörelsen på apparaterna större. Här kunde man med enkla medel få tillgång till pengar, genom att sparka sönder automaterna. När Affärstidslagen avskaffades 1972, och affärsinnehavarna själva fick bestämma sina öppettider, ja då tog affärsägarna bort sina automater, och även produktionen av varuautomater upphörde.

Nutidens automater

Visst existerar varuautomater än i dag, men nu är de konstruerade som säkra maskiner och man hittar dem oftast på tågstationer, sjukhus eller i bussterminaler, och nu betalar man med bankkort, sms eller Swish. Utvecklingen har varit lång, men från att automaterna varit enkelt konstruerade i trä, så är de numera riktigt säkra.

Nu är vi då framme till dagens form av varuautomater och förutom de som finns ute, har de blivit allt mer vanligare på arbetsplatserna. Smidigt och lätt för personalen som kanske glömt ta med frukt eller lunch. Smörgåsarna är fräscha och det företag som äger automaterna har personal som regelbundet åker ut till ”sina” företag. De tar bort gammal mat och fyller på med nytt, så att det alltid finns färska varor.

Det finns många olika aktörer som i dag tillverkar och installerar varuautomater på arbetsplatser. Alla erbjuder inte samma sortiment, så diskutera gärna på arbetsplatsen vad personalen önskar köpa.